Gustavsbergs Zoo

Skötselråd för nymfparakit

Hur du tar hand om din nymfparakit

Följande text är från Zoobranschens riksförbund.

Bakgrund

Nymfkakaduan eller nymfparakiten som den också kallas, är en trevlig fågel som lätt blir tam. Den är något mer högljudd än undulaten. Nymphicus hollandicus är det vetenskapliga namnet på nymfkakaduan som har sin naturliga utbredning i Australien där den lever i flockar. Den blir ca 33–35 cm lång, väger 80-100 gram och kan bli uppåt 20 år gammal. Den naturliga färgen är grå med en orange fläck på kinden, men som tamfågel har den avlats fram i en rad olika färgvarianter. De kan lära sig säga några enstaka ord om man ägnar mycket tid åt att prata med dem, särskilt hanarna har fallenhet för detta. Det är lätt att se könsskillnad på vuxna individer då honans stjärtfjädrar är randiga på undersidan medan hanens är enfärgade. Hos olika färgvarianter kan det här kännetecknet vara svårare att se.

Skötsel

Nymfkakaduan är en social fågel och ska hållas i grupp eller par. Det är väldigt tidskrävande och nästintill omöjligt för en människa att ersätta det sällskap och den stimulans som artfränder ger. Nymfkakaduor är smarta fåglar och de uppskattar tankenötter. Inred buren med saker som de kan bita sönder, och som du kan gömma mat och godis i. I zoofackhandeln finns en uppsjö av olika leksaker i olika material. Variera gärna leksakerna, ha ett litet lager och häng in något nytt varje vecka samtidigt som du tar bort något annat.

 

Buren ska ha en bottenyta på minst 0,84 m2, längsta sidan måste vara minst 120 cm och höjden minst 80 cm. En bur som är 120 x 70 x 80 är alltså minimum för två nymfkakaduor.

 

Inred buren med pinnar och grenar av varierande storlek, det är bra för fåglarnas fothälsa. I zoofackhandeln finns naturgrenar med olika fästanordningar på för att det ska gå lätt att fästa dem på olika höjd. Till sin matsmältning behöver nymfkakaduorna lite sand och för kalkbehovet snäckskal, detta kan serveras i en större keramikskål på botten. Många fåglar älskar att bada, erbjud rent vatten i ett badkar som hängs på utsidan av buren över en lucka. Man kan också spraya sin fågel med en blomspruta som bara används till fåglarna. Erbjud alltid rent dricksvatten, lämpligast i en dricksvattenautomat. Sand kan fungera som bottenmaterial, andra alternativ kan vara alspån eller någon ströprodukt från zoofackhandeln. Fåglar ska ha tillgång till dagsljus eller artificiellt ljus så att de kan skapa sig en naturlig dygnsrytm.

Faror för nymfkakaduor

Avokado är livsfarligt för fåglar, så det får man aldrig ge. Mata heller inte med lök, alkohol, choklad eller starkt kryddad eller stekt mat. Lösflygande fåglar kan flyga in i fönster och skada sig. Dra för persienner eller gardiner innan du släpper ut dina fåglar. Öppna fönster och dörrar är givetvis en stor fara då fåglarna kan flyga ut och inte hitta tillbaka. Öppna akvarium och toalettstolar är livsfarliga, och även andra husdjur kan skada dina undulater. Säkra elektriska sladdar och giftiga växter så att fåglarna inte kommer åt att gnaga på dem.

Utfodring

I naturen äter nymfkakaduan fröer, nötter, frukter och bär. Basfödan ska utgöras av en fröblandning eller en pellets avsedd för arten. Det är viktigt att fröerna inte är för feta, då fågeln riskerar att äta dem för ensidigt och bli överviktig. Som tillskott kan man ge äggfoder, särskilt viktigt inför och under eventuell häckning, groddade fröer, hirskolvar, bitar av frukt, bär och grönsaker. Fåglarna kan också gnaga på obesprutade grenar, kräcker och vegetariska hundkex. Torrfoder och vatten ska fågeln ha fri tillgång på. Tillhandahåll också gärna någon slags näbbsten med kalk och jod i.

Första tiden i hemmet

Låt din nya fågel vara ifred i början så att den kan göra sig hemmastadd i buren. Ställ buren på ett dragfritt ställe och placera mat och vatten så att fågeln har lätt att hitta dem. Närma dig buren försiktigt, sitt bredvid den och läs eller gör något annat vardagligt. Prata med dina fåglar,

ha en hand på buren för att sedan avancera till att ha en hand i buren, gärna med något gott i.

Vanliga sjukdomar

Fåglar försöker in i det sista dölja att de är sjuka. Några tecken på att din fågel inte mår bra kan vara nysningar, kladd runt ögon och näsborrar, andning med öppen mun, väsande andning, uppburrade och/eller smutsiga och matta fjädrar, avvikande utseende på avföringen, brist på aptit, för lång näbb, avmagring och apati. En långsiktigt ensidig utfodring kan leda till bristsjukdomar, och för tvära kast med stora mängder nya fodersorter kan också orsaka sjukdomar. Sällskapsfåglar med nedsatt immunförsvar kan drabbas av en svampsjukdom i luftvägarna som heter aspergillus. Beroende på hur akut formen är kan tecknen på denna svampsjukdom inkludera nästintill samtliga tecken nämnda ovan. Konsultera en veterinär vid misstanke.

 

Koccidier är encelliga tarmparasiter som kan orsaka sjukdomen koccidios hos stressade fåglar med nedsatt immunförsvar. God hygien och en stressfri miljö i kombination med korrekt utfodring är förebyggande. Symptomen är vinglighet, aptitlöshet, viktnedgång och slöhet. Konsultera veterinär vid misstanke om koccidios. Om fågeln börjar bita i eller plocka av sig fjädrar kan det vara ett tecken på stört hälsotillstånd på grund av stress, ensamhet, understimulans eller felaktig utfodring, men det kan också bero på parasiter eller hudproblem. Sjuka och hängiga fåglar behöver en värmelampa då de mycket snabbt förlorar värme.

Avel

En holk i buren triggar igång honans äggläggning. Det är viktigt att båda föräldradjuren är i mycket god kondition och har matats upp noggrant innan häckningen. Nymfkakaduor blir könsmogna vid 9–12 månaders ålder men ska inte häckas förrän de är cirka 18 månader. Honan lägger 4–7 ägg, ett varannan dag. Dessa ruvas sedan av henne i tre veckor och ungarna stannar i holken i fyra veckor och sedan hos föräldrarna i ungefär tre veckor till och lär sig av dem.

Skötseltid

Nymfkakaduor och fåglar i allmänhet kan stöka ner en del, fjädrar och damm sprids utanför buren och de bajsar ganska ofta, vilket måste städas bort, både i buren och när de har varit ute och flugit. Räkna med att byta i buren minst en gång i veckan, då diskar du också pinnar och övrig inredning. Vatten- och matbehållaren bör göras rent ännu oftare. Räkna med att detta tar två till tre timmar i veckan, och sedan tillkommer såklart tiden då du umgås med din fågel, pratar med den, tränar den på att bli handtam och släpper ut den för att flyga i ett fågelsäkrat rum.

Övrigt

Nymfkakaduan är en duktig flygare och bör få chansen att flyga fritt varje dag. Vingklipp inte dina fåglar, det tar bort en mycket stor del av deras naturliga beteende och påverkar muskelmassan, bentätheten och fötterna såväl som fågelns mentala tillstånd. Det är förbjudet att vingklippa fåglar yngre än ett år, och äldre fåglar får enligt lagen inte vingtrimmas oftare än en gång om året. Vi rekommenderar inte att man vingklipper nymfkakaduor överhuvudtaget. Fåglar behöver flyga för att hålla sig optimalt hälsosamma och för att bibehålla styrkan i muskler och skelett. Allteftersom fjädrar och vingpennor slits måste de bytas ut.

Att fjädrar fälls och nya växer ut kallas för ruggning och denna process kan göra att fågeln ser lite sliten och tufsig ut, men det är helt normalt. Ruggningen är krävande för fågeln som då behöver lugn och ro, värme och extra näringsrik mat för att orka med. Minskat antal fjädrar kan leda till sämre isoleringsförmåga och tillfälligt försämrad flygförmåga. Ruggning sker vanligtvis en till två gånger om året. En UV-lampa för fåglar över buren gör att dina fåglar kan ta upp kalk ur maten bättre genom ökad produktion av D3-vitamin. Man tror också att fåglar ser ett större ljusspektrum än vad vi människor gör.